Sverige kämpar med att sänka sin koldioxidpåverkan och byggbranschen är ingen undantag. Med 20 procent av landets totala CO2-utsläpp kopplade till sektorn, behöver branschen reformeras. Byggindustrin har tagit upp detta alarmerande problem och satt ambitiösa mål att halvera sina växthusgasutsläpp fram till år 2030. Trots detta finns det hinder på vägen mot denna viktiga omställning, och risk finns att denna omställning kanske inte blir verklighet om inte viktiga förändringar sker.
Ett område som kräver omedelbart uppmärksamhet är offentlig upphandling. Med ett värde på 800 miljarder kronor årligen representerar det en betydande potential för bygg- och anläggningsföretag. Men enligt Byggföretagens undersökning undviker hela 40 procent av företagen aktivt offentliga upphandlingar. Otydliga kravställningar och för mycket fokus på pris är bland de främsta skälen som anges.
Detta problem återspeglas även i en studie utförd av Novus för Neste, som visar att byggbranschens ledare också upplever problem med upphandlingsprocessen. Resultaten visar att det är priset, snarare än hållbarhetsåtgärder, som ofta avgör vem som vinner en offentlig upphandling. Detta, i kombination med en brist på effektiva uppföljningsmetoder, gör att byggföretag kan känna sig motiverade att fuska, vilket underminerar branschens övergång till mer hållbara metoder.
Dessa utmaningar visar att det krävs betydande förändringar om byggbranschen ska kunna bidra effektivt till klimatmålen. Det är nödvändigt att offentliga upphandlingar premierar hållbarhet snarare än att enbart fokusera på kostnader. Detta skulle inte bara uppmuntra företag att delta i upphandlingsprocessen, utan det skulle också underlätta övergången till mer hållbara metoder och material.
För att åstadkomma detta behöver vi förbättringar på tre huvudområden: tydligare kravställningar, en beredskap att betala för hållbarhet, och transparens i uppföljningar. Ett tydligare regelverk och innovativa upphandlingsformer kan premiera hållbara lösningar. Upphandlare måste vara villiga att betala för hållbarhet, likt Oslo där alla offentliga upphandlingar i kommunerna måste vara fossilfria. Slutligen krävs det konkreta och transparenta uppföljningsmetoder för att säkerställa att hållbarhetskrav efterlevs.
Om vi inte hanterar dessa problem riskerar vi att underminera den svenska byggindustrins konkurrenskraft och företagens vilja att investera i hållbara lösningar. Detta skulle i sin tur leda till ökade utsläpp och göra det svårare att nå klimatmålen för en sektor som är direkt ansvarig för en femtedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Nu är det dags att ta dessa utmaningar på allvar och arbeta mot en mer hållbar framtid inom byggsektorn.
