Sverige står inför den största byggkrisen sedan 1990-talet, enligt ny statistik från SCB. Siffrorna visar att byggnationstakten för nya fastigheter i Sverige fortsätter att falla, med en minskning på 50 procent under första kvartalet 2023 jämfört med samma period förra året.
Anna Broman, expert på fastighetsföretaget, Byggföretagen, har krävt en kriskommission för att hantera situationen.
“Vi befinner oss i den värsta krisen sedan 1990-talet. Byggnadsfrekvensen kommer att sjunka med mer än hälften inom loppet av två år,” sa hon.
Under 2021 byggdes ungefär 70 000 bostäder, men Byggföretagen förväntar att detta antal kommer att sjunka till 25 000 i år. Samtidigt förväntar sig Boverket, det svenska nationella bostads-, byggnads- och planeringsrådet, att omkring 30 000 fastigheter kommer att byggas i år. Dessutom rapporterade 180 av Sveriges 290 kommuner att deras fastighetsmarknader som helhet går med förlust.
Det är uppenbart att vi ser en kraftig inbromsning, både när det gäller byggtakt och försäljning av nya byggnader,” sa Boverkets fastighetsanalytiker Hans-Åke Palmgren till TT. Han tillade att det kan ta “oroväckande lång tid” innan vi ser marknaden återhämta sig och att situationen påverkar unga människor mest, eftersom det nuvarande läget är mycket lägre än vad som behövs.
Denna nedgång kan också påverka den gröna övergången, argumenterade Broman. “De mest drabbade av detta är unga vuxna och andra grupper som behöver komma in på fastighetsmarknaden. Men detta påverkar också all vår nya industrialisering – den gröna övergången – i Norrland. Hur kan vi få arbetskraft till dessa platser om det inte finns några bostäder?” frågade hon.
Sveriges Infrastruktur- och bostadsminister, Andreas Carlson, menade att de försämrade förhållandena till stor del beror på yttre faktorer. “Det beror till stor del på yttre faktorer som stigande räntor, inflation och ökade energipriser,” sa han till TT. Han tillade att det också finns strukturella problem som har försummats under en lång tid.
På kort sikt kan regeringen hjälpa till genom att mildra effekterna av inflationen och de ekonomiska effekterna på svenska hushåll. På längre sikt vill regeringen öka tillgången på mark lämplig för byggande, öka motivationen att bygga och öka möjligheterna till bostadsägande. Carlson påpekade att det i allmänhet finns en bred överenskommelse om vilka problemen är, och att de har stöd i riksdagen för att genomföra dessa åtgärder.
Det har lagts fram många förslag för att uppmuntra till byggande av nya fastigheter. Att ta bort amorteringskravet, investeringsstöd, fria marknadshyror och subventionerade bostäder är några av de exempel som nämns i debatten. Carlson tror dock inte att det sistnämnda förslaget skulle vara särskilt effektivt.
“Vi anser att dyra bostadssubventioner är ineffektiva och inte är vägen framåt. Vad vi behöver är strukturell reform,” sa han.
Denna situation signalerar en allvarlig kris för Sveriges byggindustri och för de samhällen som påverkas av den långsamma byggtakten. Den visar också på behovet av att hitta hållbara lösningar som både kan stödja den gröna övergången och tillgodose behoven hos unga vuxna och andra grupper som kämpar för att komma in på fastighetsmarknaden. Frågan är nu hur Sverige kommer att hantera denna kris och vilka lösningar som kan hittas för att motverka den negativa trenden.
