Varje jobb som kräver att du gör samma rörelser dag efter dag, år efter år, ger dig en ökad risk för muskelreumatism. Detta innebär att reumatismsymtom drabbar människor inom områden från tillverkning till musik om de inte tar artritförebyggande strategier på allvar. Men vad beror muskelreumatism på? Det finns givetvis många olika faktorer.
Men allt som utsätter ohälsosamma påfrestningar eller påfrestningar på lederna kan orsaka muskelreumatism. Människor som är i riskzonen för reumatism sträcker sig från de inte så överraskande bygg- och textilarbetarna till det oväntade, som elitmusiker eller liknande.
Byggarbetare
Att arbeta i byggbranschen innebär många muskelreumatismrisker. Att lyfta tunga vikter felaktigt och utan rätt hjälp är en betydande riskfaktor för artrit. En annan orsak till reumatism är att använda verktyg som vibrerar. Människor som använder borrhammare eller liknande verktyg har ständigt en högre instans av att få problem i sina händer, handleder och axlar.
Lösningen: Diversifiera så att du utför många andra uppgifter på plats och, för att bättre förebygga muskelreumatism, ta massor av pauser.
Arbetare inom bygg- och jordbruksindustrin står inför en ökad risk för knäartros, delvis på grund av de rigorösa fysiska kraven på jobbet, visar resultaten av en nyligen genomförd studie ledd av forskare vid University of Sydney. Forskarna analyserade 71 studier med mer än 950 000 deltagare för att undersöka sambandet mellan exponering på jobbet, knäartros och knäprotes.
Fynden visar att jämfört med yrken som involverar låga nivåer av fysisk aktivitet, löper lantarbetare upp till 64 % större risk att utveckla knäartros, medan byggare och golvläggare löper upp till 63 % större risk att drabbas av tillståndet. Arbetare i dessa sektorer som rutinmässigt ägnar sig åt “tunga lyft, frekvent klättring, långvarig knästående, hukande och stående” är särskilt sårbara, noterade forskarna.
Också till ökad risk: metallarbetare, gruvarbetare, städare och servicearbetare. Skräddarsydda förebyggande strategier måste implementeras tidigt för att notera att knäledsartros är den vanligaste ledsjukdomen i världen. Anpassa den åldrande arbetskraften i många länder som driver på för längre sysselsättningsbanor. Arbetare som är anställda i byggbranschen ägnar sig ofta åt arbetsintensiva och fysiskt krävande arbetsuppgifter.
Hantering av tunga material, lutande, knästående, hukande/krypande i obekväma ställningar och repetitiva rörelser ingår ofta i deras dagliga arbetskrav och leder till utveckling av muskel- och skelettbesvär. Epidemiologiska studier av byggnadsarbetare har dokumenterat höga nivåer av självrapporterad muskuloskeletal smärta i olika anatomiska regioner och inkluderar rapporter om multisite muskuloskeletal smärta.
I en genomförd studie bland latinamerikanska byggnadsarbetare rapporterade 47 % av arbetarna kronisk muskuloskeletal smärta som varade i minst 30 dagar; av dessa angav 87 % att muskel- och skelettsmärtan stör deras arbetsaktiviteter och 52 % hade två eller flera anatomiska platser med smärta.
Ändå är det mindre tydligt hur deras muskel- och skelettsmärta påverkar deras fysiska aktivitetsnivåer utanför arbetet, inklusive deras engagemang i fysisk aktivitet på fritiden. Fysisk inaktivitet utanför arbetsplatsen bland den amerikanska befolkningen tros vara ganska utbredd. Nationella undersökningar har visat att ungefär en av fyra vuxna (fler kvinnor än män) för närvarande har en stillasittande livsstil utan fysisk aktivitet på fritiden.
Ytterligare en tredjedel av de vuxna har aktivitetsnivåer som är otillräckliga för att uppnå hälsofördelar (National Institutes of Health [NIH] Consensus Conference, 1996; U.S.
Särskilt fysisk inaktivitet har kopplats till muskuloskeletal smärta såväl som hypertoni, kronisk trötthet och fysiologisk och mental ineffektivitet, så det kan finnas höga kostnader förknippade med en inaktiv livsstil.
På grund av en äldre byggnadsarbetare löper många av dessa arbetare en mycket större risk för uppkomsten av en rad olika kroniska sjukdomar, inklusive kronisk muskuloskeletal smärta, för vilka fysisk inaktivitet är en betydande riskfaktor.
Kan arbete främja muskelreumatism?
Tidigare liknades muskelreumatism vid åldrandeprocessen, på grund av progressiv degeneration. Men många tror att själva processen snarare är en ansamling av mikrotrauma, vars mängd uppenbarligen ökar med åldern. Således beror muskelreumatism som uppträder hos äldre människor på en ansamling av mikrotrauma. Det är av denna anledning som vissa personer som är mer utsatta än andra för olika specifika mikrotrauma utvecklar artros ganska tidigt. Mikrotrauma som är lättare att stöta på på arbetsplatsen inkluderar:
- Mekaniska vibrationer och stötar som överförs av vissa verktygsmaskiner och föremål
- Störningar orsakade av vissa rörelser och arbetsställningar.
Hur dessa två faktorer orsakar skada på leden har dock inte fastställts vetenskapligt. Epidemiologiskt är det dock känt att individer som använder pneumatiska borrar utvecklar artros i armbågen i en högre andel än befolkningen i allmänhet. Beviset som vi kan tillhandahålla idag är en ökad risk att utveckla muskelreumatism i samband med utövandet av vissa yrken inklusive följande exempel:
- Uppkomsten av artros i armbågar, handleder och axlar i en högre andel bland arbetare som använder en pneumatisk borr.
- En högre förekomst av artros i armbågen hos grävare, smeder, stenhuggare och metallarbetare och gruvarbetare samt hos användare av pneumatiska borrar eller tryckluftsverktyg.
- Ökad förekomst av artros i knä, höft och fingrar hos bärare av tunga belastningar, såsom byggnadsarbetare.
- Mer betydande artros i knäet hos gruvarbetare.
- Ökad med en faktor på 1,5 till 4 av artros i höfter, knän och axlar bland minderåriga än bland befolkningen i allmänhet.
- Uppkomsten av mer signifikant artros i fingrarna hos sömmerskor, pianister eller arbetare som arbetar med en pneumatisk borr eller tryckluftsmotordrivna verktyg.
- En hög förekomst av digital artros bland bomullsarbetare och diamantskärare.
